Companion Webcam

Shemalecompanion N She Male Companion She Male Companion Sv %E6%97%A5%E6%9C%AC%E9%90%B5%E8%B7%AF%E8%BB%8A%E7%AB%99%E5%88%97%E8%A1%A8 She Male Companion Carole Pateman - pedia

Shemalecompanion N She Male Companion She Male Companion Sv %E6%97%A5%E6%9C%AC%E9%90%B5%E8%B7%AF%E8%BB%8A%E7%AB%99%E5%88%97%E8%A1%A8 She Male Companion

searchesearchasearchesearchb Companion e Male searcha Male e Shemalecompanion a Companion 1 h She search Companion op She Shemalecompanion h %E6%97%A5%E6%9C%AC%E9%90%B5%E8%B7%AF%E8%BB%8A%E7%AB%99%E5%88%97%E8%A1%A8 Shemalecompanion searchopsearchn Companion osearch %E6%97%A5%E6%9C%AC%E9%90%B5%E8%B7%AF%E8%BB%8A%E7%AB%99%E5%88%97%E8%A1%A8 1e Shemalecompanion She Cop1n Male o Companion a Male e à She e Companion r1h %E6%97%A5%E6%9C%AC%E9%90%B5%E8%B7%AF%E8%BB%8A%E7%AB%99%E5%88%97%E8%A1%A8 assearchnsearchbak %E6%97%A5%E6%9C%AC%E9%90%B5%E8%B7%AF%E8%BB%8A%E7%AB%99%E5%88%97%E8%A1%A8 The Sexual Contract från 1988, vilket är en feministisk kritik av kontraktsteorin.^[2] Pateman menar att det till synes könlösa perspektivet i traditionell filosofi i själva verket döljer ett patriarkalt synsätt. Om man frågar sig i vilken historisk kontext våra västerländska idéer rörande politisk-filosofiska frågor utvecklades i, kommer man snart fram till att det var i patriarkala förutsättningar som aldrig ifrågasattes. Därför, menar Pateman, är många av våra begrepp i sig patriarkala. I boken använder hon sig av en historisk-genetisk-kontextuell kritik för att undersöka olika filosofiska idéer. Enligt Pateman kan man inte avlägsna de "smittade" delarna i teorier som innehåller sexism, rasism med mera, utan man måste dekonstruera dem för att sedan återskapa dem.

Det moderna patriarkatet yttrar sig enligt Pateman som en kontraktsgrundad "broderspakt" som strukturerar hela det västerländska kapitalistiska civila samhället. En generell kritik hon för fram är mot kontraktsteorin, i synnerhet John Lockes variant. Hon bortser medvetet alla distinktioner som finns mellan olika kontraktsteorier. Hon menar att vi idag bara vet, eller vill veta, halva historien om detta, nämligen att det endast handlar om männens frigörelse. Förr i tiden var detta underförstått, idag är det ibland gömt. Samhället ställs idag i kontrast till den privata sfären, som enligt henne är en kvarleva från denna tid.

Kärnan i hennes resonemang grundas i en debatt på 1600-talet i England, mellan de klassiska patriarkalisterna (exempelvis Robert Filmer) och kontraktsteoretikerna. Filmers huvudverk hette Patriarcha och gick ut på att lag, rätt och makt endast kan förstås som resultatet av en mans vilja. All rätt att härska grundas, enligt denna Patemans tolkning av Filmer, i Guds givande av makt till Adam. Rätten ligger i själva faderskapet, med början hos fadern Gud. Politisk makt och familjemakt är samma sak. Det patriarkala består av paternalism och maskulinism. Paternalismen rör förhållandet mellan far och son samt kung och undersåte; maskulinism rör förhållandet mellan man och kvinna. Mannens maskulina rätt föregår den paternalistiska, och ges också av Gud. Det Locke och andra vände sig mot var den paternalistiska delen i patriarkalismen. Locke menade att familjen och samhället är helt olika fenomen. Alla män föds fria och jämlika. Dock kvarstod maskulinismen och, enligt Pateman, absorberades i det politiska tänkandet. Kvinnans underordning bestäms enligt detta tänkesätt av naturen. Locke slog explicit fast detta, medan andra accepterade det tyst. Thomas Hobbes verkar exempelvis skriva om kvinnor som objekt och den franske filosofen Rousseaus skrifter var starkt sexistiska.

Pateman menar att kontraktstanken endast hanterar män som ingående parter. Endast de fria och jämlika männen räknas. Samhällskontraktet var ursprungligen också ett kontrakterande om kvinnor. Betydelsen av det "civila samhället" utesluter kvinnor och individbegreppet innefattar endast män. På grund av att begreppen uppkommit i denna kontext är de fortfarande idag suspekta. Ett modernt exempel är den politiske filosofen John Rawls tänkta representanter i ursprungspositionen, som är familjefäder. Detta drag i teorin, tänker sig Rawls, är tänkt att skydda kommande generationers intressen, men det har kritiserats hårt av feminister, däribland Pateman.

En del har kritiserat Pateman genom att slå fast att den moderna politiska filosofin alltid färgas på olika sätt av den historiska politiska filosofin. Så länge som det man ogillar inte ingår explicit och inte är avgörande i ett resonemang så är Patemans kritik inget problem för teorierna, menar många. Om man kan omformulera teorier så att de inbegriper båda kvinnor och män så kan allting räddas. Hennes metod är kontroversiell. Den innebär exempelvis, menar kritikerna, att man idag kan betrakta någon som uttrycker en åsikt som nazisterna i 1930-talets Tyskland också uttryckte, som suspekt, endast på grund av detta faktum.

[redigera] Basinkomst

Ett annat ämne som Carole Pateman sysselsatt sig med är så kallad basinkomst. Pateman anser att basinkomst vore bra, såväl för kvinnor i allmänhet som för demokratin och miljön. Dock är nivån en kritisk fråga för Pateman. För att nå de fulla fördelarna med basinkomst (för jämställdhet, demokrati och miljö) är det av stor vikt att nivån inte läggs för lågt, menar hon. Enligt Carole Pateman bör basinkomst ses som en naturlig medborgarlig rättighet, på samma nivå som till exempel rösträtten.

[redigera] Bibliografi

[redigera] Böcker

• 1989 – The Disorder of Women: Democracy, Feminism, and Political Theory. Polity Press.
• 1988 – The Sexual Contract. Polity Press.
• 1979 – The Problem of Political Obligation: A Critical Analysis of Liberal Theory. John Wiley and Son.
• 1970 – Participation and Democratic Theory. Cambridge Univ. Press.

[redigera] Redigerade böcker

• 1991 – Feminist Interpretations and Political Theory. (samarbete med M. Shanley) Polity Press, 1991.
• 1986 – Feminist Challenges: Social and Political Theory. (samarbete med Elizabeth Gross) Allen and Unwin.
• 1985 – Women, Social Science, and Public Policy. (samarbete med J. Goodnow) Academy of Social Sciences in Australia.
• 1983 – Politics (särskild politisk upplaga av Journal of the Australasian Political Studies Assoc.), Vol. 18, No. 2.
• 1981 – Directory of Women Political Scientists in Australia. (samarbete med M. Sawer) Australasian Political Studies Association.

[redigera] Videofilmer

• The Equivalent of the Right to Land, Life, and Liberty? – Democracy and the Idea of a Basic Income. ^[3]

[redigera] Externa länkar

• UCLA - Professor Carole Pateman Observera att webbsidan spelar upp klassisk musik automatiskt
• The Center for Digital Discourse and Culture - Carole Pateman

[redigera] Referenser

• Pateman, Carole, The Sexual Contract (1988), Polity Press.

[redigera] Noter

1. ^ Carole Pateman. Hämtat 2007-10-26
2. ^ Detta referat bygger emellertid på en artikel vid namn The Fraternal Social Contract, först publicerat i The Disorder of Women 1980, vilket föregriper hennes bok som utkom åtta år senare.
3. ^ Videofilm på .com. Hämtat 2007-10-26